Vad gör man på Vägverket? 

Den frågan hade Nygårdsskolans tjejer med sig i bagaget när de kom till Vägverket Region Väst på Lilla Bommen.

Vi mottogs av Birgitta Falk på Personalavdelningen och fick sedan träffa Marianne Nyberg, avdelningschef för Kundbehov & Samhälle.
Marianne startade sin utbildning genom att välja Naturvetenskaplig linje på Hvitfeldtska. Hennes pappa var ingenjör varför valet kändes naturligt. Därefter blev det Chalmers med inriktning på Väg och Vatten. Hon började på Vägverket redan 1991 och har sedan dess haft fem olika arbeten inom verket.  

Vägverkets arbete ska leda till att vägtransportsystemet har god standard och att det är tillgängligt för alla människor. Det ska vara säkert, miljö-anpassat, jämställt och bidra till regional balans.

Mycket av det man gör inom Vägverket berör vår vardag: Körkort, bilregister, handikappanpassning, trafikregler och vägbyggen.

Inom Region Väst arbetar man med; Strategisk styrning, Specialist stöd, Kundbehov och Samhälle, Vägbyggnad och Trafikant service. Deras ansvars-område omfattar 2000 mil väg i sammanlagt 71 kommuner. Detta utgör 1/4 av totala trafikarbetet i Sverige.

Det finns 5 miljoner bilar i Sverige och det dör ca 500 personer i trafiken varje år. Så man förstår att det är ett ansvarfyllt och spännande arbete att vara med och påverka och att försöka ändra på människors vanor och beteenden för att få ner alla olyckstillbud.

Efter Mariannes intressanta föredrag fick vi en solig promenad till Vägverkets lokaler på Lilla Badhus-gatan. Där väntade Anna-Karin Wärn och Hans Dahlin, från Vägverket Produktion,  på att få ta hand om var sin grupp tjejer. Medan den ena gruppen lyssnade till Anna-Karin om hur bygget med Götatunneln framskridit, fick den andra gruppen följa med Hans ut till en minibuss för att åka ner i Götatunneln. Häftigt !

I totalt kolmörker åkte vi ner i en av Götatunnelns blindtunnlar och efter en del kringelkrokar var vi så äntligen nere i tunneln. Där nere rådde febril aktivitet. Det vimlade av tunga fordon överallt och på vissa ställen av tunneln var det svårt att ta sig fram. Man fick en känsla av att vara nere i en gruva och man kunde inte låta bli att undra över hur de som arbetar där nere kunde se något, för där var inte mycket till ljus. Ett fascinerande arbete där logistik måste vara ett av nyckelorden.

Hans lotsade oss från den delen i tunneln som inte var mycket mer än påbörjad, i våra ögon, till den delen där man asfalterat och redan börjat kakla väggarna. Han förklarade allt från sprängning, armering, rörläggning till nödutgångar. Man kunde lätt förstå att det är ett gigantiskt arbete.

Efter denna häftiga tur i Götatunneln var Nygårdstjejerna ganska nöjda och trötta av allt de upplevt under eftermiddagen.

Ett stort tack till Anna-Karin, Hans, Birgitta och Marianne för att ni tog så väl hand om oss och att vi fick besöka er på Vägverket
 

Tillbaka till våren 2005.

  ©2005 Tekniska Samfundet. Alla rättigheter förbehållna
Webbdesign: Nielsen Consulting